Stockholmscentern agerar föredömligt genom att lägga upp motioner till sin vårstämma till allmän beskådan, och de tillåter också fria kommentarer. Det finns en hel del bra motioner, men tyvärr också ett skolexempel på hur naiva och okritiska politiker kan vara. Stina Bengtsson, vice ordförande Stockholms Centerkvinnor har lagt en ordfattig motion om att förbjuda och kriminalisera tidelag, motivering är helt enkelt "Tidelag är av någon anledning fortfarande tillåtet i Sverige, trots att det är djurplågeri." - ingen analys av nuvarande lagstiftning eller reflektion över de konsekvenser som ett förbud innebär. När en av hennes partikamrater kommer med just en sådan analys replikerar Stina med
"sorry, du tänker för långt och för djupt i den här frågan (fan, du ska ju hålla med mig... ;-)). Tidelag är djurplågeri och som sådant ska det vara förbjudet."
Vid denna tid i debatten skriver jag ett par inlägg där jag argumenterar mot ett förbud, i slutändan får jag följande svar av Stina:
"Jag vill göra en sak mycket tydlig - för mig är det, precis som för Fredrik, en fråga om etik och moral. Människor ska inte idka könsumgänge och leva ut sina sexuella lustar med djur. Min förhoppning är att det är väldigt få människor i Sverige som skulle direkt beröras av ett förbud."
Djurskyddsargumentet övergavs när det visades hur ologiskt det är utifrån vår övriga lagstiftning gällande djur. Som i princip alltid när det gäller djursex så var det också i detta fall "etik" och "moral" som låg bakom en tankelös motion. Varför skall det lagstiftas om moral? Det finns ett par argument, antingen för att skydda individen mot sig själv, eller för att skydda samhället mot sönderfall då det inte längre finns en gemensam moral som värdegrund.
Det har skrivits en hel del om varför moralen skall hållas utanför lagstiftningen, Mill naturligtvis i "On Liberty" som i sin grundsats motsäger sig det första argumentet.
"The only purpose for which power can rightfully be excerised over any member of a civilised against his will is to prevent harm to others"
"His own good either physical or moral is not a sufficient warrant. He cannot rightfully be compelled to do or forbear because it will be better for him to do so, because it will make him happier, because in the opinions of others, to do so would be wise or even right."
Det andra argumentet tar sig Hart an i Law, Liberty and Morality, en måsteläsning för alla liberala politiker som försöker sig på moralistisk lagstiftning. Naturligtvis skulle aldrig en riksdagspolitiker utanför KD erkänna att de skriver moral-lagar, men tyvärr är det nog så att skillnaden mellan de politiker Hart argumenterar mot i sin 50 år gamla föreläsning och våra, är att de äldre politikerna öppet erkände och visste vad deras mål med lagstiftningen var. Om våra politiker hade synat sina skäl ur en historisk kontext hade de kanske tagit avstånd från de idéer som deras företrädare förfäktade, de som argumenterade mot homosexualitet och andra "perversiteter" istället för mot djursex.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar