En röst på Alliansen är en röst på?

Alliansregeringen får återigen kritik. Denna gång är det på grund av det riktade stödet till bilindustrin som presenterades av samma regering vars statsminister så sent som den 22 Oktober sa följande.

”Däremot tycker jag inte att det är dags att öppna industriakuter av det slag som framför allt Nicolas Sarkozy har föreslagit. Det tror jag är fel väg, cementerar befintliga strukturer, oftast till stor kostnad för skattebetalarna och sen visar det sig att man i alla fall inte har uthållig konkurrensförmåga och därför inte blir kvar i det långa loppet ändå.” (via Johan Norberg)

Många liberaler/libertarianer har länge diskuterat hur de ska lägga sin röst 2010. Detta har sin utgångspunkt i de ständigt återkommande klavertramp som vår regering forcerar igenom i bästa socialistiska anda. Men trots att regeringen tar dessa tydliga steg mot ett mer totalitärt samhälle, skulle alternativet då vara bättre? Ska man utvärdera regeringens politik så säger många liberala förespråkare att denna utvärdering isåfall måste ske med det program som partierna gick till val på som måttstock för om de är värda att röstas fram igen. Det går helt enkelt inte att gå till val på "Blogge Bloggelitos manifesto för en bättre värld" som en god vän till mig uttryckte det. "Lite realism är rimligt att lägga in i förväntningar"

Så därför kan det vara värt att titta på Alliansens vallöften. Enligt en TT-genomgång från i september 2008 har 65 av 130 vallöften infriats. 24 stycken ytterligare är på gång och de övriga 41 håller på att förberedas. Av dessa sista är det enbart ett fåtal där inget har hänt. Att mer än hälften av vallöftena har infriats efter två år måste väl sägas vara ett rätt gott resultat. För om kravet är en revolution kommer inga förändringar alls till stånd. Sådana krav är helt enkelt inte så populära bland väljarna. Och små steg i rätt riktning bör väl premieras över ingen förändring alls....eller?

Jag är den första att erkänna att jag hellre väljer  små steg i rätt riktning snarare än inga steg alls. Jag föredrar också höga skatter framför jättehöga skatter, om dessa är alternativen jag har att välja mellan. Visst är det bra att vår regering genomfört många av sina vallöften! Det är dock allt det som Inte står i deras vallöften som trots detta ”uppfyllts” och genomförts, som är den stora stötestenen och invändningen mot deras politik, och som berättigar ifrågasättandet av huruvida de borgerliga ens är värdiga att bemödas en röst i nästa val. Ett steg fram och tio bak blir fortfarande ett rejält kliv bakåt vid en summering. Blogge Bloggelitos "manifesto för en bättre värld" får stå för honom. Men all den kritik som framförs gentemot regeringen bygger inte på krossade förespeglingar, utan på de faktiska beslut som har fattats och regleringar som införts. Beslut som går rakt emot folket och dess vilja. Det folk som regeringen säger sig representera.