måndag 25 maj 2009

Den naturliga rätten att fildela

Med internets intåg har kopiering och spridning av musik blivigt en barnlek. Mormor och morfar kan, efter lite vägledning, ge sig ut på nätet och ladda ner de mesta inom etablerad musik, film och programvara. Är teknikens framgång ett giltigt eller rent av helt avgörande argument för hur vi bör hantera fildelningsfrågan? Är det ett tillräckligt starkt skäl för att vi bör avkriminalisera denna verksamhet helt? I en uppmärksammad bloggpost skriver Rikard Bergsten, en uppfinnare, att varken upphovsrätt eller patent är s k naturliga rättigheter.

Det naturliga tillståndet är att människor är fria att kopiera varandras lösningar så att var generation ställer sig på axlarna på den förra och på så sätt för utvecklingen framåt.

Dock går han sedan vidare till att försvara så väl patent som upphovsrätt (även om han vill ha en kortare livslängd, 10 år). Jag vill helst undvika att öppna denna "can of worms" men den fria fildelningens förespråkare hävdar ofta att spridning av information och kultur just är en naturlig rättighet och alla människor bör således få dela med sig fritt. Naturliga rättigheter definieras ofta som självklara, moraliska regler och likställs t ex med mänskliga rättigheter. Men att gratis få lyssna på Metallica eller se den senaste Harry Potter-filmen kan väl knappast ses som en mänsklig rättighet? 1600-talsfilosofen John Locke hävdade att när man blandar arbete med något man äger har man även fullständig äganderätt över slutprodukten. Den relevanta skillnaden här är att produkten man framställer är väldigt lätt för andra att kopiera och att original"exemplaret" ej blir förstört.

Det hela kan kanske bäst illustreras med ett konkret exempel. Rikard Bergsten nämner att hans väns vän kunde spela in en framgångsrik skiva för ca 40,000kr. Detta är beloppet vi har att röra oss med.

Exempel1: Jag bestämmer mig för att bygga en egen motorcykel i mitt garage. Jag köper nödvändiga verktyg och diverse rå-komponenter och spenderar sex månader på att slipa, svetsa, mecka, skruva ihop och lacka en fin motorcykel. Det hela går på ca 40,000kr - min arbetstid är obetald. Jag har blandat mitt arbete med något jag äger i sann lockeiansk mening.

Exempel2: Jag bestämmer mig för att spela in en egen skiva i mitt garage. Jag köper nödvändig utrustning som mixerbord, instrument, mikrofoner, en dator och annat som jag kan behöva. Jag spenderar sex månader på att spela in skivan och på att mixa och editera allt så det låter bra. Det hela går på ca 40,000kr - min arbetstid är obetald. Jag har blandat mitt arbete med något jag äger i sann lockeiansk mening.

I Exempel1 är det moraliskt fel av grannen att komma över och göra saker med min motorcykel utan mitt samtycke, att provköra den medan jag sover så väl som att stjäla den. Endast jag har rätt att bestämma vad som händer med motorcykeln. I Exempel2 bjuder jag in grannen till mitt garage så att han ska få provlyssna skivan. I hemlighet har han gömt en bandspelare i fickan och spelar in min musik, som han sedan lägger ut på internet, för hela världen att ta del av. Vissa hävdar att det är moraliskt riktigt eller rent av beundransvärt att kopiera och sprida musikverket på detta sätt.

Verkar detta rimligt och rättvist, ur skaparens perspektiv? Den enda relevanta skillnaden jag kan finna är att det är betydligt mycket enklare att ta för sig av (den lockeianska) frukten av arbetet i Exempel2. Fildelning över internet är så otroligt smidigt att människor helt enkelt inte kan låta bli. Men bara för att något är enkelt att göra behöver väl inte automatiskt innebära att det är rätt och riktigt på samma gång? Det spelar ingen roll om jag inte tjänar några pengar på det, skadan har ju ändå redan skett. Här kan man kanske vika in att spridningen av musikverk kommer så många fler människor till glädje och nytta - upphovsrättsinnehavarens intressen får vika sig - andras nytta överträffar dennes eventuella lidande. Detta synsätt håller inte. Vi skulle kunna stjäla den nybyggda, custom-made-motorcykeln och sälja den till säg, en samlare för 500,000kr. Sen skulle vi kunna skänka pengarna till välgörenhet, kanske till svältande barn i Afrika. Så fungerar dock inte samhället. På demokratisk väg har vi fastställt att stöld är fel och få skulle nog hävda annat.

Om man vill verka för fri fildelning tycker jag att man bör driva argumentet till sin spets, som jag här försöker göra. Man kan inte bara säga att "Hollywood har ju redan mer pengar än de kan spendera" eller "Metallica är ju miljonärer för guds skull! Klart de inte lider om deras senaste skiva inte drar in några pengar." För ingen förespråkar väl att vi bara delar med oss av det som redan kända, etablerade och rika artister skapat? Vad jag efterlyser är helt enkelt att den dedikerade piraten och upphovsrättsmotståndaren ställer sig upp, ser musikskaparen i Exempel2 ovan i ögonen och säger: "Tyvärr, du ska inte få chansen att sälja dina låtar till ett skivbolag som garanterat kommer ta ut ockerpris för dem. Jag och samhället tar oss härmed rätten att kopiera ditt verk, att använda, spela upp och sprida det på vilket sätt det än oss behagar."

Upphovsrätt och patent är för övrigt två sidor av samma mynt. Någon lägger ner stor möda och besvär (ofta under en längre tidperiod) på att utveckla en idé som andra gillar så pass mycket att de är villiga att betala för den. Skillnaden är att musikern skapar kulturellt nöje och njutning medan uppfinnaren typiskt skapar någon praktisk produkt som underlättar våra liv på andra sätt. Båda har dock i princip samma mål: de vill att människor ska få ett bättre och bekvämare liv när de använder deras produkt (för varför skulle de annars köpa produkten i fråga?).

Men grundfrågan är kanske felställd. Borde vi inte fråga oss: kan artister överleva utan upphovsrätt? Kan de leva på konsertintäkter, frivilliga donationer, sponsorskap och annat? Mycket möjligt. Detta är i min mening en mycket viktig empirisk fråga men inte något som bör tas för givet. Dock finns det ju faktiskt flera exempel på hur gratisalternativ fungerar bra eller rent av bättre än kommersiella motsvarigheter. Wikipedia är ett utmärkt sådant och diverse open source-programvara är ett annat. Kan musikskapande fortleva under motsvarande former? Har tiden kommit för att förvisa John Locke till samma isolerade, tropiska ö som hans nutida namne i serien Lost fastnat på?

9 kommentarer:

Anonym sa...

I exempel 2 ovan bryter inspelaren troligtvis mot det ingångna avtalet med "uppspelaren". En liberal utgångspunkt borde vara att "uppspelaren" kan diktera snudd på vilka villkor som helst i avtalet. Uppspelaren kan således stämma skiten ur inspelaren om det skulle hända.

Exemplet har alltså inte mycket med nuvarande upphovsrätt att göra. Nuvarande upphovsrätt är ett statligt monopol som påverkar andra- och tredjehandskopierare (osv).

Hur många fildelare, "pirater", med mera, håller med om att det är rätt att bryta ingångna avtal? Det är dem du vänder dig emot här, på goda grunder.

/forau

Cockadoodledoo sa...

Mer om Locke. I hans "Andra avhandlingen om styrelseskicket" skriver han att förvärvandet av äganderätt sker genom att blanda människans arbete med naturen. MEN, detta gäller bara så länge som detta förvärvande inte var till förfång för någon annan.

Här går det (lätt) att argumentera för att copyright, patent, med mera, klart inkränktar på andras möjlighet till förvärv.

Som jag förstått det åsyftar detta en tid långt före vår, då världen var mer likt Lockes Amerika. Detta
argument är dock motsägelsefullt, det går likt många av spelteorins träd att nysta upp baklänges. Bland annat Jonathan Wolff (Robert Nozick - En introduktion) kallar det för ”blixtlåsargumentet”. Den som tog den sista biten ledigt land lämnade rimligtvis inte tillräckligt mycket land för de då landlösa människorna, och detta innebär i sin tur att den som tog den näst sista biten inte lämnade tillräckligt mycket land för återstoden av människor.

Nåja. Hursomhelst berör inte John Locke några immateriella rättigheter i verket ovan, utan nämner bara "varor" där exkluderbarhet råder, så kanske menade Locke inte att hans argument om "derivata fång" inte är applicerbara.

Estranged sa...

forau: Jag är med på att upphovsrätten "drabbar" tredje, fjärde osv part idag och det är självklart ett problem, men det var inte det som jag var ute efter. En ärlig pirat (upphovsrättsmotståndare) borde ju vara villig att driva sitt argument hela vägen. Det är ju precis så piratverksamheten fungerar idag, någon supplier snor en kopia olovligen någonstans (spelar in med kamera på bio, säg) och sprider vidare. Denne blir då "andrapart" och kriminell (bryter mot upphovsrätten så väl som ev. kontrakt). Ska de som i sin tur kopierar från honom vara helt fria från skuld?
Med det resonemanget skulle t ex inköp av varor från en hälare kunna försvaras. Vill du hävda att 4711:e part laddar ner filerna "i god tro"? F ö så är så vitt jag vet upphovsrätt det enda legala kontrakt vi har som skyddar upphovsmän. Men "piraterna" kanske inte vill ta bort första->andraperson-skyddet som upphovsrätten innefattar, bara "resten"? Dock skriver Piratpartiet uttryckligen i sitt program: "Allt icke-kommersiellt inhämtande, nyttjande, förädlande och spridning av kultur skall uttryckligen uppmuntras." Det lämnar rätt lite utrymme för tolkning... inspelaren gör inget fel.

pecanpaj: Jag ville som sagt inte öppna denna can of worms :) Vad jag implicit menar är att Lockes förvärvande ger en bra, intuitiv "common sense"-tolkning av vad jag rättmätigen äger eller inte äger. Jag borde kanske uttryckligen skrivit detta. Du har helt rätt i att det är öppet för kritik av blixtlåstyp, precis som andra rättighetsteorier. Detta reductio ad absurdum är dock snarare mer av teoretisk än av praktisk betydelse. Givet en pragmatisk syn på hur samhället idag är utformat så kan man enkelt "stoppa rekursionen" vid "jag köper en gitarr för mina införtjänta pengar och börjar plånka på den".

Tor sa...

"den fria fildelningens förespråkare hävdar ofta att spridning av information och kultur just är en naturlig rättighet"

Stämmer det verkligen? Snarare är det väl precis som Bergsten säger att fri informationsspridning är naturtillståndet och att alla inskränkningar måste motiveras med hänvisning till något slags samhällsnytta. Bara för att sådana inskränkningar av naturtillståndets friheter inte är naturliga rättigheter betyder det inte att fri informationsspridning alltid är en absolut naturlig rättighet.

Lockes labour-teori missförstås ofta. Dels handlar den om tidigare obruten mark (tänk amerika när nybyggarna kom dit), dels handlar den om knappa fysiska resurser. Om du bygger en motorcykel då är den inte din för att du har jobbat hårt på den, utan för att det var du som ägde delarna som du byggde den av. Om du inte äger delarna är den inte din hur hårt du än jobbat. Arbetsinsatsen är helt irrelevant i det och liknande exempel. En snickare äger normalt sett inte frukten av sitt arbete, istället avtalar han om att byta sin arbetsinsats och nedlagd tid mot betalning. Som du ser kan alla dessa utbyten förklaras med hjälp av äganderätten och avtalsrätten.

Det är intressant att du jämför patenträtten med upphovsrätten. Tittar man på patent så är det ju uppenbart att patenten begränsar konkurrens och således i någon mening är till skada. Så varför kan då allmänheten tänka sig att ändå på detta sätt ge privilegier i form av ensamrätt till enskilda? Jo, för att allmänheten tror sig kunna tjäna på det genom att uppmuntra till nyskapande. Genom en tidsbegränsning kan man både ge incitament till skapande och sedan låta det som skapats fullt ut komma samhället till del.

"Men grundfrågan är kanske felställd. Borde vi inte fråga oss: kan artister överleva utan upphovsrätt?"

Jag tycker att också det är fel fråga. Frågan borde vara "Vilket system ger oss det mest blomstrande kulturlivet utan att det ger alltför stora biverkningar på andra värden?". När man funderat litet på det blir nästa fråga "Hur balanserar vi de medel som uppmuntrar till nyskapande mot intresset av att ge allmänheten tillgång till kultur (inklusive möjligheten att bygga vidare på tidigare uttryck)?"

Om en ung musiker skriver en låt idag så går den låtens ekonomiska upphovsrättsskydd ut ungefär när musikerns barnbarns barnbarns barn föds, runt år 2140. Att försvåra för andra att använda musiken under en så lång tid, gynnar det nyskapande mer än det inskränker tillgången till kulturarvet? Nej, skulle jag säga.

Det är sällan ekonomiska rättigheter som varar längre än 20 år har några som helst effekter på folks vilja att skapa. Det skydd som går därutöver har snarare effekten att hindra andra från att ta del av, nytolka och bygga vidare på tidigare verk. Det är fullt möjligt att förkorta de ekonomiska rättigheterna men behålla rätten till erkännande under upphovsmannens livstid.

Tor sa...

"Är teknikens framgång ett giltigt eller rent av helt avgörande argument för hur vi bör hantera fildelningsfrågan?"

Ja, den är i allra högsta grad relevant. Både i termer av billiga distributions- och marknadsföringskanaler och att tekniken innebär att produktionsvillkoren förändras och att vissa verk kan produceras billigare än tidigare. Dessutom skapar tekniken möjligheter till deltagarkultur på ett helt nytt sätt. Om tekniken är avgörande vet jag dock inte. En upphovsrättstidsförkortning hade varit rimlig även för tjugo år sedan.

Jag tycker att piratpartiet är riktigt bra, men jag anser att de går litet för långt i sina upphovsrättsreformer. Jag kan i och för sig hålla med om att upphovsrätten faller om alternativet är en notorisk övervakningsstat, men det är ju just genom politiken vi ska se till att vi inte får ett sådant samhälle. Det är bra att piratpartiet lyfter frågorna om upphovsrätten, men det är synd att det sker en polarisering som gör det svårt att diskutera den moraliska grunden för upphovsrätten och att det inte är en fråga om för eller emot utan hur man vill att den ska utformas. Det finns ju ingen som debatterar för eller emot skatt, utan frågan är ju vad/vem som ska beskattas och hur mycket. På samma sätt med upphovsrätten.

Estranged sa...

Det är intressant att du jämför patenträtten med upphovsrätten. Tittar man på patent så är det ju uppenbart att patenten begränsar konkurrens och således i någon mening är till skada. Så varför kan då allmänheten tänka sig att ändå på detta sätt ge privilegier i form av ensamrätt till enskilda? Jo, för att allmänheten tror sig kunna tjäna på det genom att uppmuntra till nyskapande.Du kan byta mellan orden patent och upphovsrätt godtyckligt i det stycket tycker jag, de blir synonymer.

Jag försöker inte ge en "comprehensive theory of intellectual property", ville bara påpeka att ett avskaffande av icke-kommersiell upphovsrätt leder till väldigt märkliga och troligen oönskvärda konsekvenser. Det mesta du säger nyanserar självklart frågan ytterligare.

Angående Locke så tycker jag att man inte bör hänga upp sig på vad han (eller andra filosofer och tänkare) ursprungligen menade, för si och så många år sedan. Även om det kan vara informativt så behövs det inte alltid. På hans tid så var det kanske ingen som ägde åkern (i Amerika), idag får vi köpa marken innan vi kan bruka den. Det som skiljer är bara förvärvsmetoden - när jag väl äger råvarorna (mark, verktyg, instrument eller mina tankar) är det enkelt att applicera Lockes labour-mixing. Vi kan kalla det jag pratar om "Estrangeds tolkning av Lockes äganderätt i det moderna samhället" om det underlättar :)

Arbetsinsatsen är helt irrelevant i det och liknande exempel.Jag håller inte alls med. Självklart att arbete i sig inte utgör en grund för ägande men säg att du äger en 200kg stålklump mot att du omarbetat denna stålklump till en vacker staty. Det är ju då alldeles uppenbart att det är ett grövre (moraliskt) brott att stjäla eller förstöra den, osäker dock på hur det ser ut i juridisk mening. På samma sätt är det värre att "stjäla" en hel skiva du spelat in mot att kopiera när du nynnar på "Bä bä vita lamm". Det senare har vi ju ett behändigt juridiskt koncept för nämligen verkshöjd.

Håller med om vad du säger om Piratpartiet. Jag tycker att vi rent av applicerar blixtlåsargumentet som forau talar om ovan på deras syn på upphovsrätt. Intressant nog verkar Miljöpartiet ha svängt in på exakt samma linje:

Även miljöpartiet säger nej till regeringens förslag om en ny upphovsrättslag. Språkröret Peter Eriksson vill att alla fritt ska kunna dela med sig och kopiera film och musik på internethttp://www.dn.se/nyheter/politik/mp-for-fildelning-pa-natet-1.508632

Estranged sa...

Oj det där var en gammal artikel och gammal nyhet kanske, ser jag nu, nåja, the point remains :)

Tor sa...

Är vi överens om att det vore bra med en förkortning av upphovsrätten? Är det så jag ska tolka att du tycker upphovsrätten och patenträtten är utbytbara i det där stycket?

Angående Locke så är det klart man måste "hänga upp sig" vid vad han menade om man ska hänvisa till honom ;). Självklart är det så att nedlagt arbete kan leda till någonting som andra värderar högt. Människor skulle förmodligen vara beredda att betala mer för statyn i ditt exempel än stålklumpen. Men bara för att någonting värderas högt, så innebär inte det att staten ska bevilja ensamrätter till det. I synnerhet gäller detta för sådant som är immateriellt och som därtill kan kopieras utan kostnad.

Jag vänder mig mycket starkt mot alla tankar på immaterialrätt som en naturrätt. Ofta misstar folk (gäller inte nödvändigtvis dig) sådana påpekanden för att man värderar föremålet för immaterialrätten lägre, men det stämmer inte alls. Det är ju tvärtom så att jag tycker att kulturen är så värdefull att man inte i onödan (ibland kan det vara nödvändigt för att skapa incitament till skapande - men bara en begränsad tid) ska låsa in den och begränsa dess användning.

Estranged sa...

Någonstans mellan 5-15 år vore nog lagom.