Heal the world, make it a better place.

Världsbanken har presenterat sin reviderade rapport kring fattigdomstalen mellan 1981-2005 i världen med namnet: “The developing world is poorer than we thought, but no less successful in the fight against poverty”

Rapportens rubrik syftar till att man 1981 hade fler fattiga än tidigare beräknat samtidigt som fattigdomen mellan 1981-2005 de facto minskat med tidigare uppskattade siffror.

Trots att världens befolkning har ökat med ca 2 miljarder människor under dessa år har antalet som lever på, eller under fattigdomsgränsen, minskat med 500 miljoner människor, från 1,9 miljarder till 1,4 miljarder.

"At this rate, the developing world as a whole is on track for attaining the first Millennium Development Goal of halving the 1990 poverty rate by 2015."

Det bör inte ta lång tid innan det första bloginlägget från vänsterhåll dyker upp som kritiserar den minskade fattigdomen i världen. Kan vi vänta oss en rubrik i stil med "Fattigdomen kanske minskar, men pengar är inte allt!" kanske?

Turistdöden

Turism kan definieras som en exportindustri som förmedlar inhemska tjänster, och erfarenheter av inhemska resurser till utländska konsumenter, i gengäld mot utländsk valuta. Istället för att stanna hemma och importera varor och tjänster så besöker turister det exporterande landet för att uppleva saker och genomföra aktiviteter på plats. Turisternas utgifter bidrar därmed direkt till den inhemska ekonomin i värdlandet genom de företag och aktiviteter som tillhandahåller de produkter och tjänster som möter turisternas efterfrågan.

Turistnäringen bidrar genom sitt resursutnyttjande till ytterligare stimulans av den inhemska ekonomin. Dessa resurser – i form av pengar – skapar direkta intäkter till staten, och genom multiplikatoreffekter skapas högre försäljningsvolymer, fler jobb och ökade inkomster för lokalbefolkningen.

Att mäta turismens påverkan i en given ekonomi är relativt enkelt. Precis som ett företag, en bank eller ett jordbruk så genererar turismen finansiella flöden för varje given turistattraktion. Dessa finansiella flöden begränsas inte till den givna attraktionen utan rör sig även till relaterade sektorer i ekonomin. Dessa flöden stimulerar försäljning, produktion, arbetskraft samt ekonomisk tillväxt.

Förutom dessa konkreta, direkta ekonomiska effekter av turismen, så kan turismen också bidra till en långsiktig ekonomisk utveckling för det givna landet. Om turistsektorn är sammanlänkad med andra sektorer i samhället (vilket allt som oftast är fallet) så kan turistindustrins expansion bidra till expansion även för dessa andra sektorer.

Ovanstående förklaring av elementära ekonomiska samband kan vara en bra grund att vara medveten om innan man läser den fantastiska recension av boken ”Välkommen till paradiset” som Kajsa Ekis Ekman på DN levererar. För i den recensionen ignoreras dessa fakta konsekvent.

Kajsa Ekis Ekman är nämligen av åsikten att turism är av ondo. 

” Frågan är inte varför folk reser utan varför detta är tillåtet!”

De som delar Kajsa Ekis Ekmans samt författaren Jenny Dielemans åsikter kommer ha invändningar mot ovanstående fakta och bortse från att länder som Thailand, Kuba, Vietnam, Korea, Sverige, Frankrike etc. i mångt och mycket är beroende av sin turistindustri; att i vissa av dessa länder är turismen den enskilt största inkomstkällan för en majoritet av befolkningen och således för samhället som helhet. 

Invändningarna som dessa förbudsivrare och elitister kommer att framhålla mot ovanstående är att ”pengar faktiskt inte är allt som räknas”. En sådan kommentar är enkel att yttra för den vars problem uppenbarligen inte handlar om brist på pengar. För många andra individer i världen hade brist på likvida medel dock varit en skrämmande realitet, om det inte vore för just turismen.

”Men exploateringen då, vi exploaterar ju dessa stackare och utnyttjar dem som våra slavar!!” blir nästa invändning. Eller: ”Turismen är en typ av kolonialism – men turismen kan av flera skäl inte se detta” som Ekman skriver i sin recension.

Vad Ekman med flera här gladligen förtränger är att interaktion människor och kulturer emellan sker, och har så gjort, sedan Lucy bestämde sig för att gå på två ben. Vi påverkar varandra genom denna interaktion, och just tack vare, och inte trots denna interaktion, så är världen en bättre plats idag än den någonsin varit.  

Frågan är, precis som Ekman skriver, inte varför folk reser, utan varför lösningen från vänstern alltid är regleringar, lagar och förbud? 

Sex och alkohol

Ibland blir man positivt överraskad när man läser tidningen, Sydsvenskan har faktiskt skrivit om swingersklubbar på ett rättframt och oapologetiskt sätt. I de antagligen mest kommenterade  reportagen hittills hos SDS blir det en förutsägbar diskussion om huruvida de överhuvudtaget skall publicera sådant material, uppblandat med diverse "Think of the children"-hysteriker. Ann Heberlein skriver klokt om reaktionerna, men det mest intressanta står i den kortaste artikeln, den angående alkoholtillstånd för sexklubbar.

Statens folkhälsoinstitut har i en 220 sidig bok detaljreglerat allt vad alkoholservering heter, och genom denna lunta och domstolsutslag har det bestämts att sexklubbar icke äger rätt att servera alkohol. Marie Pauly hävdar att det inte handlar om moral, och kommer med följande uttalande:

– Borde det ingå i myndighetens roll att utöva tillsyn när folk har sex? Det tycker jag kolliderar med den roll myndigheten normalt har, säger Marie Pauly.

Vi håller med Marie,  ge helt enkelt fan i om folk vill ha sex och dricka sprit. Men kanske hade det trots allt varit underhållande om inspektion enligt lagen skulle gjorts.

Om en tillsynsmyndighet begär det skall en tillståndshavare lämna tillträde till driftsställe med tillhörande lokaler och tillhandahålla handlingar som rör verksamheten samt utan ersättning hjälpa till vid tillsynen, lämna varuprover som behövs och redovisa uppgifter om verksamhetens omfattning och utveckling.

Trafikdöden

Alla större nyhetssidor rapporterar idag om de nya fartgränserna som skall tas i bruk på de svenska vägarna. Vägverket justerar hastigheten på 400 mil väg för att minska antalet döda. Intentionen att minska antalet olycksfall med dödlig utgång är sjävklart nobel. Liksom alla andra lagtillägg, regleringar etc görs denna förändring för samhällets bästa och för att skydda gemene man samt att öka säkerheten.

Samtidigt finns det flera experiment som visar på att antalet trafikolyckor tvärtom ökar med fler regleringar. Men till syvende och sist så är det viktiga för vägverket och alla andra myndigheter att man visar på handlingskraft, sen om det faktiska utfallet inte blir som man tänkt spelar mindre roll, då har man i alla fall gjort sitt bästa, och det är ju inte fy skam det heller... 

"För samhällets bästa" är ett argument som alltid existerat för att driva igenom beslut vars förväntade positiva effekter saknar förankring i verkligheten. Varför tänka själv och tvingas ta ansvar när möjligheten finns att kunna lagstifta bort sådanna obekväma möjligheter.

Ansvar

Malmö, Sverige, anno 2008

Liberalismus attackus

Varför ännu en liberal blog?

"I have reserved for my old age, if life is spared to me, the reigns of the deified Nerva and of the Emperor Trajan, which afford a richer and safer theme: for it is the rare fortune of these days that you may think what you like and say what you think."

Den romerska historikern Tacitus skrev dessa rader för 1900 år sedan, som en man som sett censur, mord och terror från kejsare och stat och självcensur och lismande från en rädd senat och överklass. Han visste att han kanske bara hade en chans att skriva sin historia om "the year of the four emperors", nästa kejsare kanske återigen skulle stoppa kontroversiella böcker, såsom Nero förbjöd och brände uppfattade nidskrifter.

Det råder ingen tvekan om i vilken riktning dagens Sverige rör sig, mot ett mer repressivt och övervakat samhälle, där vi redan förbjudit en hel del yttrande och tyckande och där mycket mer av samma vara är på gång. Det kommer inte att ske i ett slag såsom det kunde göra i Rom, men så länge vi kan så måste vi medborgare skriva, tycka, argumentera, agitera och polemisera för att visa vad vi tycker om denna utveckling. Kanske lyckas vi stoppa och vända den.

Statskritik, politik, vetenskap, ekonomi, filosofi, historia, alltsom oftast ur ett liberalt perspektiv. Däremot kommer det att bli rätt lite mode, relationer och vardagsbloggande, med andra ord får vi inga läsare. Nåväl...