torsdag 18 februari 2010

Religion, despoter och kakor

Under de senare åren har ateism vs teism-debatten pågått för fullt. Om inte så mycket i det sekulariserade Sverige så definitivt i USA och på andra håll i världen. Författare som Richard Dawkins och Christopher Hitchens har hettat upp frågan ytterligare med sina bästsäljare "The God Delusion" och "God Is Not Great", respektive. Argumenten haglar från båda sidor: religionen sprider kärlekens budskap - nej den är irrationell - men utan den inget rätt och fel - jo den är fel, den skapar krig och förödelse - osv osv. Det finns ett intressant och mycket vanligt, kanske "uppenbart" argument, som brukar framföras som försvar eller som mot-argument till de som påstår att religionen är ansvarig för 9/11-attackerna, Israel-Palestinakonflikten, korstågen osv. Man medger gärna att ja, jo, det är beklagligt att religion tolkats och används på det sättet men genast påpekar man att t ex Mao, Pol Pot, Stalin och Hitler, alla påstådda ateister, skulle i sin tur agerat utifrån ateism och därur skapat det förtryck och de folkmord de var ansvariga för. T ex här, Dawkins hos O'Reilley.

Jag har följt flera av dessa debatter och sett argumentet komma upp gång på gång. I regel avvisas det bara out of hand, utan djupare resonemang. Låt oss här då anta att ateism leder till vad det från religiöst håll ofta beskylls för; utan gud - inget rätt och fel, ingen mening med livet, allt som existerar är materia i rörelse. Nu håller jag personligen inte alls med om den slutsatsen men låt oss anta att det är så, för argumentets skull.

I fallet med religion är det tydligt att det är den religiösa övertygelsen i sig som är direkt ansvarig. Någon läser en helig, från gud nerdikterad text och agerar därefter. Det kanske står att homosexualitet ska straffas, att djur är ting och får behandlas hur som helst eller att man kommer till himmelen och möts av 72 oskulder då man självmordsbombar ett antal icke-troende. (Ok, osäker på om det senare verkligen står i koranen men övertygelsen är densamma). Drev ateismen i sig ovan nämnda diktatorer till att bedriva folkmord? Låt oss först först titta på ett tankeexperiment.

Föreställ dig att du en dag får lust att spela på lotto. Du går till en spelbutik, fyller i några siffror som råkar falla dig i smaken på en kupong och lämnar in den. En vecka senare kollar du upp dragningsresultatet och inser att något helt otroligt har inträffat: du har vunnit EN MILJON KRONOR! Du letar upp ditt kvitto, kysser det medan du dansar runt av glädje och efter några dagar har du vinstpengarna insatta på ditt konto. Nu kommer frågan, vad ska du göra med pengarna? Svenska Spel har inte uttalat sig om det, de har bara skrivit hjärtliga gratulationer till dig. Dina vänner och bekanta har en massa åsikter och förslag men vad vill du göra? Ska du köpa en fin bil? Ska du skänka pengarna till välgörenhet? Ska du vända dig till den undre världen, skaffa vapen och droger och bli stadens mest notoriske gangster?

Svaret är självklart att du bör göra det du tycker är bäst. Men är pengarna i sig, denna resurs som på ett slumpmässigt sätt hamnat i dina händer, på något sätt ansvariga? Säger pengarna något om sitt ändamål? Nej, de är helt neutrala i frågan. De inget inbyggt syfte, mening eller avsikt. Ditt beslut måste stamma från någon annan källa.

På precis samma sätt leder den ovan antagna ateistiska världsbilden till ja, godtycke. Men inte till ondska. Om objektivt rätt och fel inte existerar och om evolutionen är en ren slump så må det ge oss en aningen dyster världsbild, men det ger oss ingen grund för moraliskt agerande. Vi kan enkelt föreställa oss att människor bygger harmoniska och utopiska civilisationer fulla av lycka och välstånd, helt utan tillgång till säkra, objektiva moralregler eller värderingar. (Ja detta blir motsägelsefullt, men låt säga att vi är en yttre, objektiv betraktare som dessa människor saknar kännedom om ;) En ateist som "inte tror på nånting" ställs ändå inför ett val, alternativ A vs alternativ B. En religiös person har inte samma val. För att agera moraliskt och i enighet med sin världsbild så måste denne följa guds vilja, oavsett vad det innebär eller vilka konsekvenser det får.

Om man således accepterar de premisser som många religiösa debattörer och apologeter ger oss så följer det logiskt att varken Mao, Pol Pot, Stalin eller Hitler kunde ha agerat utifrån ateismen som sådan. You can't have your cake and eat it.

Inga kommentarer: