Hurra! Konkreta trafficking-siffror (or is it?)

Vi liberaler har ofta ifrågasatt de vanligt förekommande traffickingmyterna, t.ex Niklas Dougherty, Laura Augustin och LouiseP

Nu har FN släppt en rapport om trafficking, något som i media rapporteras som att det finns 140k sextraffickingoffer inom EU och att branchen omsätter $3 miljarder. Vi har äntligen lite konkreta siffror att jobba med!

Genast slår vi upp rapporten och hittar stycket där siffrorna finns:

Based on data gathered by UNODC, the total number of victims detected in West and Central Europe was 7,300 in 2006. If about one victim in 20 were detected, the number of trafficking victims in Europe would be around 140,000.
 
To reconcile this with the estimate of the number of sex workers in Europe generally (see Box), about one sex worker in seven would be a trafficking victim. A high figure, but not beyond the realm of possibility.

Research on the period of exploitation suggests a turnover period of two years on average.
This means some 70,000 women would need to be trafficked anually to replace those leaving the market. If there were indeed 140,000 trafficking victims in Europe, they could produce perhaps 50 million sexual services annually.

At €50 per client, this would constitute a market worth €2.5 billion (equivalent to some US$ 3 billion) annually. More research is required, however, on both the client load and the rate for services for both trafficked women and other sex workers.

(mina fetningar)

Som vi ser är det många antaganden och det sägs uttryckligen att det krävs mer forskning, men nu har vi åtminstone några konkreta siffror att slå i huvudet på alla galningar - dessa siffror är ett absolut maximum, och säkert för högt då troligen många frivilliga migranter inräknats i siffrorna.

*edit DN*

Belle de Jour - kvinnan som inte fanns, finns.

När bloggen/boken/Tv-serien The Secret Diary of A Call Girl har synts i media har de alltsom oftast attackerats av kristmoralister och radikalfeminister enligt känt format, har det inte varit anklagelser om att det är fejkat så har det varit att Belle förskönat prostitutionen, för alla vet ju alla sexarbetare är knarkande offer som blivit sexuellt utnyttjade som barn.

Nu visar det sig att författaren Brooke Magnanti är "PhD in informatics, epidemiology and forensic science" och har specialiserat sig inom "developmental neurotoxicology and cancer epidemiology". Hon är inte missbrukare, har inte blivit utnyttjad som barn, eller tvingad av en hallick. Hon är bättre utbildad än minst 95% av Riksdagen och 100% av regeringen (såvida inte herr Krantz möjligen når upp till hennes nivå).

Läs hela hennes berättelse! 

Eat that Birgitta

Svenska lögner

I ett modigt reportage avslöjar Expressens Natalia Kazmierska de svenska lögnerna om trafficking och EU-politikernas sexköp i Strasbourg. Expressen har helt enkelt undersökt de påstående som helt oemotsagt fått florera i svensk media och svensk politik om busslaster av sexslavar som skeppas in när det är session i Strasbourg. Polisen, sexsäljarna, politikerna har tillfrågats om förekomsten av politikersexköp och ökande sexhandel, med resultatet att reportern har svårigheter att hitta ett enda fall.

När våra politiker konfronteras av uppgifterna låter det såhär:

 Carl Schlyter.
- Jag har hört om hur östeuropeiska maffian plockar upp kvinnorna i mercedesbilar bakom katedralen på nätterna, och tar pengarna de tjänat.

Maria Robsahm, före detta Carlshamre, är också övertygad om att sexryktena stämmer. Vid ett tillfälle ska hennes manliga kolleger i den liberala partigruppen ha sagt att "prostitution inte är något problem" berättar hon.
Hur bevisar man att det inte bara handlar om rykten?
- Alla vet att det är så. Du kan fråga vem som helst.

Eva-Britt Svensson erkänner att hon själv egentligen aldrig har sett sexhandeln i verkligheten - men berättar om ett cocktailparty där någon antytt att en fru till en EU-anställd såg ut som en prostituerad.

Charlotte Cederschiöld:
- Det är äldre manliga parlamentariker som glatt kommer i sina bilar med påtagligt yngre flickor, 20-åringar som ser ut att jobba i den branschen, säger hon.

Det alltså hörsägen, ryktesspridning och bisarra tolkningar som får svenska politiker att agera mot sexhandeln, inte tillstymmelse av vetenskap eller eftertanke. Robsahm och Eva-Britt Svensson vet vi är förblindade av sin ideologi, medan de andra antagligen inte vågar säga emot av rädsla att bli utmålade som prostitutionsförespråkare eller ännu värre, sexköpare.

Nå, varför säljer då dessa tjejer sex i Strasbourg om inte efterfrågan från feta europeiska mangrispolitiker är orsaken?

Som en av de sexsäljande kvinnorna säger:
- Skriv inte att vi är sexgalningar. Det finns inga jobb hemma, och inga pengar att tjäna. Vi har inte haft det så lätt.

Det rör sig helt enkelt om migrantarbetare som ser en chans att förtjäna ett uppehälle som är omöjligt i sitt hemland, precis samma sak som drivit migrantströmmar i tusentals år. Antingen hjälper man dessa kvinnor genom göra deras jobb så säkert som möjligt, med erbjudande om hjälp om de far illa eller vill sluta, eller så förbjuder och undertrycker vi sexhandeln, med följd att dessa kvinnor situation blir än värre, och att den organiserade brottsligheten göds.

Via Projo

Ett skyldigt offer

Om man vill hjälpa tjejer under 18 ur prostitution, vilka metoder är då tillämpliga?

1. Bra sexualundervisning i skolan och utbildade kuratorer
2. Beslagta de 100000 kr som tjänats in under två månader, från någon som beskrivs som "a victim throughout", och att blåsa upp det i media.

England väljer såklart alternativ två, och vem tvivlar på att Sverige valt annorlunda? Vad blir reaktionen från de unga tjejer som inte längre vill sälja sex, och vill ha hjälp? Naturligtvis kan de inte vända sig till skolan, för de ringer polisen som beslagtar hennes pengar. Och om skolan dessutom snokar i elevernas väskor så leder det rimligen till att färre av de här tjejerna ens går till skolan överhuvudtaget.

Fast, det är klart, med barnhjälpsorganisationer som på följande skuldbeläggande sätt spekulerar i media om enstaka fall så är väl inget bättre att vänta:

You do have to wonder what gave her the idea to sell herself — was it to get nice things, was it to get enough money to leave home or was it because she was abused herself as many prostitutes have been?

Prostitutionsdebatten

Susanne Dodillets avhandling ”Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet” har recenserats av DN och Aftonbladet, där egentligen bara den ena texten är en recension. I den förment "Oberoende Liberala" Dagens Nyheter är det återigen Kajsa Ekis Ekmans vänsterfeministiska anti-prostitutionspolemik som skrattretande nog publiceras under avdelningen "Bokrecensioner".

Naturligtvis tar Ekman chansen att öppet desavouera Dodillet som historieförvanskare då hon inte gillar sågningen av 1977 års prostitutionsutredning, den som enligt Ekman för första gången ger inblick i hur sexsäljare har. I utredning återfinns intervjuer som gjordes av vänsterpartisten Hanna Olsson som redan innan utredningen var uttalat negativt inställd till prostitution och med utredningen ville hitta sätt att minska densamma.

Olsson intervjuade ett 30tal kvinnor, de flesta unga narkotikamissbrukare, hennes intervjumetod gick mer ut på att identifiera problem med uppväxt, våld, missbruk, och inte alls på vad för åsikter kvinnorna hade om sexsäljande och samhällets attityd mot kvinnorna. Det är alltså det här materialet som Ekman hävdar ger oss förståelse om all prostitution, och som rättfärdigar dagens sexköpsförbud.

Hur ser det då ut i den uttalat vänsterfeministiska tidningen Aftonbladet? Där får vi faktiskt en bokrecension av Karin Eder-Ekman, en som klarar att uttala kritik utan att pusha sina egna åsikter i 90% av texten. Läs gärna också kommentarerna där en svensk kvinnlig bordellmanager i Australien skriver hur det ser ut på hennes arbetsplats.

"Enligt Dodillet ska vi alltså inte främja, inte definiera, inte kräva något annat än att leva vårt eget privata liv."

Got it in one Kajsa!

Slutsatsen? Bojkotten av DN fortsätter.

Världens sämsta polis, eller världens sämsta lögnare

SDS skriver: 

"Trots skärpta lagar mot sex- och människohandel har det blivit lättare att köpa och sälja kvinnor i Sverige. Flera hundra utländska kvinnor stängs varje år in i lägenheter och hotellrum. Många av dem tvingas till prostitution."

"År 2007 lagfördes 85 personer för sexköp, 18 för koppleri, fem för grovt koppleri och två för människohandel."

Av dessa citat kan man dra följande slutsatser, antingen är polisen fullkomligt inkompetent och att sexköpslagen motverkar sitt syfte, eller så ljugs det grovt om antal traficking-fall. Eller så är båda förklaringarna riktiga.

Polisen vill dock förklara det med att:

 "– De som ägnar sig åt människohandel och grovt koppleri riskerar fängelse i upp till tio år. Men domstolarnas praxis ligger på två–fyra år. Det är inte bra, säger Glenn Nilsson och tillägger:
– Straffvärdet har ju betydelse för hur mycket resurser polisen lägger ner."

Två-fyra år i praktiken och 10 år max är alltså inte tillräckligt för att  prioritera dessa brott, skall man dra den logiken till sin spets så prioriterar polisen egentligen enbart grovt narkotikabrott och mord.

Sanningen är nog att polisen hittar få fall av trafficking för sexuella ändamål helt enkelt därför att det är ovanligt, att majoriteten av dessa utländska sexarbetare mycket väl vet vad de ger sig in innan de reser utomlands, något som dokumenterats väl av t.ex Laura Agustin. Alltså har de inget intresse av att vittna i några rättegångar, utan återvänder istället ofta tillbaka till landet där de blev "räddade" (de blev ju raskt deporterade efter räddningen). Läs gärna mer hos LouiseP.

Bild tagen från Laura's blog, som visar konsekvenser för de Burmesiska sexarbetare som blir "hjälpta" i Thailand.

Extrema handlingar

Vad är jämförbart med könsstympning av barn och grova sexuella handlingar mot minderåriga?
Vad är det för brott tunga sexualförbrytare begår mot utländska medborgare, där polisen naturligtvis vill ha hjälp av sina svenska kollegor för att lagföra männen?

Enligt Kristina Hultman i P1 Morgons debatt om en svensk lag mot sexköp utomlands är sexköp och sexköpare som syftas på ovan. Nu skulle jag kunna skriva en lång raljerande text, men mot en person som i direktsänd radio definierar sexköpare som tunga sexualförbrytare, och som upprepade gånger hävdar att det är "i princip omöjligt att lagföra män som begår [sexual]brott mot minderåriga" så är det rätt överflödigt, det räcker att citera henne för att visa att hon är lika extrem som någonsin Dworkin var.

Angående dubbla straffbarhetens princip och varför sexköp utomlands också bör undantas:

"... vi har ju undantag från den i Sverige idag. Det är ju till exempel olagligt att resa med ett barn till utlandet för att könsstympa, det är olagligt med grova sexuella handlingar mot minderåriga, så att vi har väldigt många...det handlar ju om extrema handlingar, där vi menar att det dels finns en trafik, vilket det gör när det gäller människohandel, vare sig man definierar det som prostiution eller trafficking, så är det här till sin natur drivet utav brottsyndikat som jobbar över gränserna, och det är samma sak med könsstympningsfrågan, där ju väldigt många unga flickor, är det då, tas till dom forna hemländerna för könsstympning och då har man brutit mot den här principen"

Tack Kristina, för att du är på moralisternas och radikalfeministernas sida, någon gång så kanske, bara kanske, en politiker tittar på vilka som är deras vapendragare i dessa frågor.

Gotcha!

"Det kommer att bli svårt att fälla svenskar som köpt sex utomlands. Det menar både polisen och forskare med anledning av vänsterpartiets förslag att utvidga den svenska sexköpslagen så att den också gäller män som åker till andra länder för att köpa sex av prostituerade. Men trots det får förslaget tummen upp."

Edit: Nu har texten ändrats till "personer"

SvD

Dårarnas paradis

Enligt SVD finns det ett "brett politiskt stöd" för Vänsterpartiets oerhört genomtänkta förslag om att förbjuda svenskar att från att köpa sex utomlands. Tro fan det, när SvD ber om kommentarer från kristmoralister, radikalfeminister och förljugna "liberaler". Ämnet förtjänar en mycket längre text, men jag blir så trött, så trött.